klarayoga.blogg.se

Efter många högskolepoäng på meritlistan har jag insett att min förståelse utvecklas när jag skriver.  Att sätta ord på mina tankar blir en del av svadhyaya, det vill säga egenstudier av det som mina lärare har lärt mig. Ett tjusigare ord för hemläxa. Men så fick jag en förfrågan om jag ville berätta hur jag kom i kontakt med yoga och hur det har påverkat mig. Eftersom jag inte kan skryta med en stor läsarkrets känner jag att jag får ta vara på ert intresse. 

 

Jag testade yoga på gym för första gången för ungefär sju år sedan, som en del av min övriga träning. Jag visste inte att yoga kunde vara något annat än att tänja på muskler och slå knut på sig själv. I den hetsiga fitnessmiljön lyckades ändå ett intresse för yoga att väckas. Utan att förstå vad jag saknade sökte jag en traditionell yogaform och hittade ashtangan. Redan efter första klassen visste jag att jag hade hittat rätt. Jag var ivrig och ville lära mig allt på en gång. Dagen efter första kurstillfället rullade jag ut mattan hemma i lägenheten och praktiserade på egen hand. Jag trodde nog också att jag hade fattat grejen. Idag vet jag bättre; jag är fortfarande en nybörjare. 

 

Genast märkte jag att jag mådde bra av att praktisera asanas. Det spelade ingen roll hur stor ångesten var för övrigt, på mattan var den borta. Jag började sova på nätterna, något som jag innan dess inte hade kunnat göra sen tioårsåldern. Med tiden blev även mitt förhållningssätt till mat sundare och ångesten är numera borta.  Först var syftet att jag önskade en hälsosam kropp. Nu önskar jag en häslosam kropp för att den är ett verktyg i min yogapraktik där målet är att stilla sinnet. För mig är det en enorm skillnad.