Bhagavad Gita
Kategori: Yoga
Under helgen har jag deltagit i en mycket lärorik workshop om Bhagavad Gita med Måns Broo. Gitan är en del av det långa eposet Mahabharata som berättar om fejden mellan de två släkterna Pandava, de goda, och Kaurava, de onda. Gitan börjar då de två släkterna möts på Kurukshetras slagfält. Mitt på fältet har den mäktigt prins Arjuna kastat sin båge och vägrar att strida eftersom han har vänner, lärare och släkt i på båda sidor. Med detta uppstår en möjlighet för Krishna, som kör Arjunas vagn, att undervisa sin vän prinsen i yoga.
Även om Bhagavad Gita är en hinduisk historia skriven för flera tusen år sedan anses den vara en av de viktigaste texterna för yogis. Berättelsen behandlar universella frågor som kan vara svåra för oss att se då texten är förpackad i en form som gjorde den begriplig för människorna i sin samtid. Vi kan därför behöva hjälp med att göra den relevant för oss i ett modernt samhälle.
I Bhagavad Gita finns det två begrepp som är centrala för hela berättelsen. Krishna inleder undervisning med att samtala med Arjuna om dessa två. Det första är atman eller självet. Vi har säkert alla någon gång funderat över vem vi är. Är jag min kropp? Finns det då något som består av mig när kroppen förändras? Är jag kanske mina tankar? Även tankarna är föränderliga. Kanske är jag mina åsikter? Men det vi upplever som våra egna åsikter är ofta påverkade av andra människor. Enligt Krishna är atman något som färdas genom olika kroppar. Det verkliga självet är odödligt. Det föds inte när kroppen föds och det dör inte heller när kroppen dör utan lever vidare. Religiösa personer med olika tillhörighet kan nog lättare skapa sig någon sorts förståelse av detta, men det går även att tolka utifrån ett ateistiskt perspektiv. Allt som existerar består av energi och det ekologiska kretslopp innebär att energi inte försvinner utan endast omvandlas. Men det finns inte enbart ett ekologiskt kretslopp utan även socialt och genetiskt arv där vi för vidare vårt själv till kommande genrerationer.
Arjuna får därefter höra av Krishna om dharma, som betyder lag, plikt eller natur. Alla levande varelser måste följa sin egen natur annars blir det kaos. Arjunas plikt är att kriga. Han har under hela sitt liv njutit av att vara furste, har han då rätt att såga nej till att gå ut i krig? För Arjuna är det enkelt att veta sin dharma, men hur kan vi, som lever i ett samhälle fullt av valmöjligheter, veta vad vår natur är? Hur vet vi när hjärtat talar och när något är sant?
Gitan är inte en systematisk text utan en diskussion mellan två vänner. Krishna talar genom Arjuna till oss alla. För att övertala Arjuna att fatta rätt beslut undervisar han honom i flera system eller vägar. På så sätt blir alla som läser berättelsen erbjudna något som kan tänkas passa. Oftast brukar det talas om att det finns tre huvudsystem eller former av yoga som beskrivs i Gitan. Dessa är Karma-yoga, Jnana-yoga och Bhakti-yoga och vad det innebär tar jag mig an en annan dag.
